ger upp nu

Är så trött på livet
Så trött på tillvaron
Så trött på andras gnäll (börja med att svara i telefon eller höra av dig själv kanske)
Så trött på att aldrig kunna räcka till, för det gör jag inte
Kommer aldrig att göra

Och varje gång jag vill något själv så är jag den onda och den dåliga och känner mig skyldig.
Måste det vara antingen eller?

Fast samtidigt, vem är jag att beklaga mig? Jag har ju själv inget mellanting, det är allt eller inget, på eller av, noll eller hundrasjuttio. Älska eller avsky. Svart eller vitt. Jag skulle också vilja ha en gråzon. det vore behagligt dagar so denna. Det skulle vara behagligt att kunna ha ett psyke som insåg att allt inte behöver vara varken eller. Fan, det skulle vara skönt att ha ett psyke som klarade av nåt normalt alls. Typ en vardag.

Det är väl rätt mycket som gått rätt så jävla mycket för jävla fort och just nu känns det som att det erbjudandet jag fått inte är så jävla omöjligt alls. Det skulle vara rätt skönt att bara försvinna.

Och jag vet att en del val jag gjort kanske inte varit de klokaste, och jag vet att jag många gånger betett mig ganska dumt. Men jag försöker bara överleva på egen hand och det är fan inte det enklaste.
Jag har kanske gått lite vilse i början, men jag har åtminstone börjat gå.

Men skit samma, jag ska väl fortsätta med att sätta mig själv i andra, tredje elelr sjuttiofjärde hand som vanligt. det verkar bara vara då jag duger. Till något alls.

Men jag har en schysst balkong och fyra flaskor vin i kylen. Så även om lyckan över den här kvällen är borta så kan jag ju i alla fall supa bort ångesten. I värsta fall har jag en nyhämtad ask Zoloft i badrummet. Sugliv.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0