såna dära som springer?

Igår var jag en duktig matte. Hämtade mina troll efter jobbet och mötte upp Victoria ute vid Flättna för lite hundbus. Satte en lina på Phoenix för säkerhets skull innan vi släppte hundarna. Var ute nästan två timmar och på de timmarna hann Phoenix bli gråsvart av lera, Jack hittade en oerhört värdefull skatt att springa runt med (ingen vet vad), och Bosco och Phoenix turades om att springa med en vante som Bosco hittade helt apropå ute på fältet. Det var helt klart välbehövliga race, för båda hundarna sov som stockar när vi väl var hemma och avduschade. Jag somnade en bra stund på soffan jag med. Hann ungefär flytta mig från min soffa och upp till Fredrik via ICA innan jag somnade igen. Jag var den som behövde sömn. Övervägde en stund att vara en bra flickvän också, men begäret efter att få sova var större och vann.

Idag är jag tillbaka på jobbet igen. Kör den här dagen innan det blir två dagar i Stockholm och sen tre nattpass i helgen. Nästa vecka firar jag min.......21......årsdag om någon är intresserad.

Ska försöka pallra mig ut till stallet i eftermiddag och sno några morgonpass innan de gått åt allihop.

wohooo

Har jag sagt att jag har världens bästa Hannah?

Jag har lekt med henne i helgen, det var kul. började i fredags med TV-spel hos Putte (jag är bäst!!) och sen blev det arbete (för mig) på lördag morgon, innan jag och Hannah tog ett varv på stan för att investera i benvärmare och annat nyttigt. Jag sov en stund (typ hela dagen) och drog sen och hämtade Hannah igen och det där gamla exet jag har och drog hem till mig och åt våfflor och drack vin innan vi gled iväg på förfest. Hamnade hos Madde och fick två fyra killar benvärmare, allt efter devisen "riktiga män bär benvärmare", något som senare dementerats å det kraftigaste av Hege.

Tre av killarna föll på målsnöret, endast en bar sina benvärmare med stolthet på krogen. Han var i och för sig på rockbaren, så det räknas väl inte riktigt.
Själv hamnade jag på Birgers, för en gångs skull. Roade mig med att leta efter en trevlig tjej med en liten uns självrespekt, och har till och med hittat henne. Det går franåt för min firma. Tänka sig, vem hade kunnat tro det.

Vaknade på söndagen med den värsta baksmälla sen...... förra gången. Hade lovat V att dyka upp på kurs, men orkade inte. Tills hon ringde vid kursstart och frågade om jag glömt ställa om klockan. Det lät bättre än att erkänna att man druckit upp typ hela stan så jag höll på det. Gick avslutning med Jack och plockade upp Hannah på hemvägen för att gå en sväng med mina hundar, (det är konstigt när det bara är två) Innan Hannah tackade för sig och for hemåt. Själv sov jag en stund på soffan innan jag drog iväg till Hegevägen för att tillbringa natten med nästa finaste.

Jag har ett vackert liv.

.......

I tear my heart open, I sew myself shut
And my weakness is that I care too much
My scars remind me that the past is real
I tear my heart open just to feel

Drunk and I'm feeling down
And I just wanna be alone
I'm pissed 'caues you came around
Why don't just go home
'Cause you channel all your pain
And I can't help you fix yourself
You're making me insane
All I can say is

I tear my heart open, I sew myself shut
And my weakness is that I care too much
And our scars remind us that the past is real
I tear my heart open just to feel

I tried to help you once
Against my own advice
I saw you going down
But you never realized
That you're drowning in the water
So I offered you my hand
Compassions in my nature
Tonight is our last stand

I tear my heart open, I sew myself shut
And my weakness is that I care too much
And our scars remind us that the past is real
I tear my heart open just to feel

I'm drunk and I'm feeling down
And I just wanna be alone
You shouldn't ever came around
Why don't you just go home?
'Cause you're drowning in the water
And I tried to grab your hand
I left my heart open
But you didn't understand
But you didn't understand
Go fix yourself


I can't help you fix yourself
But at least I could say I tried
I'm sorry but I gotta move on with my own life
I can't help you fix yourself
But at least I could say I tried
I'm sorry but I gotta move on with my own life


I tear my open, I sew myself shut
And my weakness is that I care too much
And our scars remind us that the past is real
I tear my heart open just to feel


I tear my heart open, sew myself shut
And my weakness is that I care too much
And our scars remind us that the past is real
I tear my heart open just to feel



.............

De säger att det finns en mening med allt som sker.....

Ge mig då....

.....en enda anledning

.........till att det är sant.....




Mitt allt.


jävulen

Jag försov mig i söndags när jag skulle börja jobba klockan sex. det kan ha berott på att det kom hemrumlande en mindre spritfabrik vid halv två. det kan också bero på att jag låg och kollade på en film jag redan sett ett större antal gånger. Jag vaknade vid 6. jag var på jobbet åtta minuter över. Det måste vara någon slags rekord, va?

Som tur var så började jag inte förrän klockan 20 igår. Jag var kvar i sängen när Fredrik kom hem från jobbet vid 16. Det är skönt att sova. För att ta igen min hopplöst slöa dag så slängde jag ut hundarna en sväng och drog till Max med Fredrik. Åt massa mat och blev tjock, drog till djuraffären och köpte fisk (två kulfiskar och en ny kamphane - Max RIP).

Sen blev det ICA och jag fick mat till natten, lagade mat, fixade fisk och duschade innan jag körde upp hundarna till fredrik igen och gled till jobbet. Kändes oerhöert meningsfullt att vara där då. inte. Min kollega försov sig och jag var inte från jobbet förrän 6.20, hämtade hundar och mötte upp Daniel utanför huset för att låna fläckräka några timmar.
Spelade wow tills ögonen föll ihop och hade lagom hunnit somna då daniel hämtade sitt hundskrälle igen. Tog igen min förlorade sömn med att sova till halv fem på eftermiddagen.

Har hunnit spela ett par quests och pratat med Hannah en stund och nu är jag tillbaka på jobbet. Imorrn ska jag ut till stallet igen, yay! Sen får jag äntligen sova en stund innan vi ska ha årsmöte. det är inte så jättekul. egentligen. men vad gör man inte när man är (ofrivilligt egentligen) invald i styrelsen.

det kom ett brev till

idag när jag kom hem hade det kommit ett brev till från tjohejföretaget som vill att jag ska återuppleva mitt livs värsta mardröm och dessutom betala för det. (Vilken företagsidé, förresten! det ska jag nog ta itu med, så att alla får uppleva mina värsta mardrömmar. vadå hybris? jag??)

jag har ju redan skrattat åt det en gång och kastat bort första inbjudan, men det dög tydligen inte, så nu skickade de ytterligare en, denna dessutom med kontaktuppgifter så att jag kan ringa runt och "kolla vem som fixar förfesten".

och jag läser naturligtvis. och ryser. några av de allra värsta står inte med. naturligtvis. de är nämligen döda och lika bra är väl det.

större delen av namnen på listan känner jag inte igen. Två av dem har jag inte ens ett vagt minne av att jag gått tre år i samma klass med. Vem fan är Ryan Clevance, till exempel?

Några har gift sig och fått nya efternamn, en annan bytt förnamn, försökt att fly undan på det sättet.

Jag kommer att kasta den här inbjudan också, och sedan får ni gärna sluta tjata.

stolt

igår var jag sådär äckligt stolt över båda mina hundar.

För det första gick träningen på morgonen helt sinnessjukt bra. För det andra tog jag med mig Phoenix hem till mamma för att fira hennes födelsedag och hundskrället skötte sig långt över förväntan. Höll sig på fyra tassar när han hälsade,, kunde koppla av och gå och lägga sig och höll sig lugn och tyst när dörrklockan ringde. Duktiga skrutthunden!!!

För det tredje tog jag me mig Jack för att gå ned till Konsum och investera i förnödenheter för natten (chips, glass och cola that is). Jag brukar aldrig ha hundarna med mig när jag ska in och handla för jag gillar inte att lämna dem utanför. Nu var klockan snart stängningsdags, jag skulle ha tre saker och dessutom skulle jag möta upp Jacks husse utanför så jag tog chansen.

Jack jättelycklig över att träffa husse, stannar fint utanför när matte är inne och handlar och lcykades hålla sig hyfsat lugn när jag kom ut igen. Duktiga finaste Jack!!!

Fast imorse vaknade jag av att Phoenix spydde ned hela sängen för mig, så nu är vi tillbaka på typ plus minus noll igen.

There will be an answer

Oftast går det faktiskt riktigt bra att överleva, trots att det suger emellanåt. Oftast lyckas jag hålla huvudet ovanför ytan, flyta med strömmen och allt det där. Oftast överlever jag allt, trots att det emellanåt gör ont och svider till i den del av mig som inte orkat förstå. Förr eller senare kommer jag att ta mig ur det här. och jag ska gå hel ur allt det här. Jag ska orka, för det har jag liksom bestämt. och det är klart att det ordnar sig. det kommer att bli bättre. det blir bra. Kanske för att det måste. Det intalar jag mig emellanåt.

Samtidigt så kommer det ibland tillfällen då jag faller i bitar, och allting liksom skaver på insidan av huden. Idag är det ibland.

Idag tar det emot lite grann att acceptera det faktum att någon som lovat att alltid finnas till hands inte gör det längre. Idag värker det lite grann i ett ruttnande svart hjärta att ingenting kommer bli som vi trodde.

Varje gång man berättar om vad som hänt så kommer nya kommentarer. De allra flesta säger samma sak; "jag kan inte föreställa mig ilskan och smärtan". Det är liksom standard, och nej, det kan ni inte. Ingen kan föreställa sig hur jävla ont det gör. Ingen.

Men ilska... Jag är inte arg. Jag har aldrig varit arg. Jag trodde kanske att jag skulle vara arg, men det är jag inte. Egentligen. Jag var arg på pappa när han levde, för att han fört mig bakom ljuset i typ hela mitt vuxna liv och lite till. För att han ljugit så oerhört och för att han fått mig att lära känna någon som egentligen inte existerade. jag var arg för att jag varit tvungen att ändra hela min världsbild efter hans lögner. jag var arg för att han drog ned mig i sin egen skam, för att han lät mig ta beslut som jag inte skulle ha behövt ta egentligen. Men jag var aldrig arg när han var borta.

Däremot stör det mig ganska mycket att veta att han faktiskt har valt att överge oss. Att han faktiskt medvetet tagit ett beslut att utsätta oss för det här helvetet. Han hade ett val, han hade kunnat välja att möta sina egna demoner. Istället valde han att låta oss göra det. Det är inte rättvist.

Det är så mycket jag velat fråga honom om, det är så mycket jag aldrig fått veta. Det enda jag har är suddiga minnen av någon som jag inte ens vet om han funnits eller om det är något helt annat jag lärt känna.

Han har fört mig bakom ljuset i flera år, för att slutligen välja att överge mig, att utsätta mig för det helvete jag befinner mig i just nu.

Jag tror inte att situationen varit annorlunda om han levt, men jag hade i alla fall inte varit ensam.

Så nej, jag är inte arg.

Jag känner mig övergiven.

Jag tvivlar på mig själv på ett sätt jag aldrig gjorde innan

Och jag är så jävla trött på att vara rädd för att förlora de jag älskar.

Jag är så jävla trött på att maniskt kolla om människor i min närhet lever eller om de också gett efter och valt bort mig.

Det är mitt helvete. Att vara rädd. Och jag är så jävla trött på att vara rädd.

jag är så jävla trött på att vara jag.


4 Minnahs

Före:


Under:





Efter:

DU!

varför kan du inte bara lämna mig ifred?

Du har fått det du ville ha, för länge sedan.

Varför kan du inte bara låta mig vara....

första delen av veckan avklarad.

pallrade mig faktiskt iväg på kurs med Jack i söndags. Han skötte sig över förväntan och tog ett spår klockrent. Duktig hund!

Hann lagom hem och käka och ta ut hund nummer två innan jag skulle möta upp Jocke utanför Östergrillen. Bio ju!!! Filmen var jättebra och både jag och Jocke blev nöjda med kvällen.

Gick hem, hämtade hundarna och drog upp till Hege för att hinna kramas en stund. Halv elva hämtade jag Andreas och drog mot Eskilstuna. det bästa med Eskilstuna är att Hannah bor där. Drack några öl och pratade lite strunt innan vi slocknade allihop.

Efter en stärkande frukost på måndagförmiddagen (pepsi och choklad - hela kostcirkeln alltså) drog vi mot Blue Lotus där jag blev mer eller mindre misshandlad. Det gjorde apont, tur man inte har så bra minne. Störde piercaren en stund och gick en vända på stan. Tillbaka hos Hannah gjorde jag klart en redovisning och sedan drog vi hemåt. I snökaos, halt väglag och med en idiot framför oss. Jag hatar folk som inte kan köra bil. Hursomhelst så kom vi i alla fall hem och jag fick sova den natten också.

Tisdagen kastade jag in Phoenix i bilen och drog mot Stockholm. Efter ett par timmars intressant träning kom vi in i värmen igen och fick några timmars teori, också kul. Fick sluta redan vid 16, så jag använde en stund åt att reka lite i Stockholm innan jag åkte hemåt. Somnade ganska omgående väl hemma, och gjorde om hela proceduren igår. Det är intressant hur timmarna går fort i skolan, men inte på jobbet. Undrar varför det är så.
Var hemma rätt skapligt igår och hann lägga mig en stund på soffan innan jag skulle på HLR-utbildning som jobbet ordnat. Intressant och en välbehövlig upprepning - det är ett par år sedan jag senast gick utbildningen och det har tillkommit lite nytt.

Idag är jag ledig och har sovit tills jag vaknade avv mig själv. Borde städa och diska, men tror jag struntar i det. Har ett par redovisningar som jag ska fila lite på tills imorgon, annars ska jag göra minsta möjliga.

Tillbringar hela helgen i Stockholm igen - yay.

jag erkänner

När jag kom till jobbet i onsdags eftermiddag var jag rätt okej. på kvällen när jag gick därifrån hade jag börjat snörvla lite. Höll mig tvångsvaken till halv elva-tiden innan jag kröööööp i säng.

Tvingade mig ur sängen på torsdagmorgonen och ägnade morgonpasset på Ekeby åt att snyta mig mellan varje häst ungefär. INTE KOOLT!  kom hem, duschade och tvärslocknade på soffan tills Daniel väckte mig när han hämtade sin hund. Somnade om en stund och vaknade typ lagom tills det var dags att dra till jobbet. Har snutit ut halva hjärnan på jobbet i torsdags kväll och kom hem och kröp ut med hundarna innan jag ramlade i säng. Blev väckt mitt i natten (okej, runt halv elva), gick motvilligt med på att göra det fula och somnade om.

Nu har jag snorat och äcklat mig två nätter också. Halva hjärnan ligger utsnuten i papperskorgen jämte mig. äckligt. Nu har jag dessutom kört slut på min röst. så jag erkänner. Jag är nog lite förkyld.

Fan.

RSS 2.0