när allting faller på plats

I wanna wake up in the night

and listen to your breath

I wanna wake up for your love

in the morning

With a heart on fire

for life, life, life

and a burning desire for more


Och jag har skrikit och gråtit och säkerligen skämt ut honom rejält inför alla de han jobbar natt med. Jag har hunnit anklaga honom för det mesta jag kan komma på, jag har hunnit dra sinnessjuka paralleller och jag vet inte längre om det är sanningen eller om det bara är konspirationsteorier baserade på det jag tror är sanning. Jag vet inte längre vem jag ska tro på. Det enda jag är helt säker på är att han gjort mig så fruktansvärt illa.
Jag orkar inte skrika längre. jag orkar inte vara arg. Jag tar ett skälvande andetag.
"Jag älskar dig" säger han med en röst sprucken av smärta, tårar och ångest på en kristallklar mobillinje 25 mil härifrån. Är det inte konstigt hur bara ord kan slå en i magen på det sättet och fullkomligt ta luften ur en? Och plötsligt är jag helt nykter igen.
"Jag vet inte riktigt vad jag ska göra med det just nu". är det enda jag kommer på att svara. För vad ska jag svara? Min stolthet vill kunna svara att det inte betyder något efter det som har hänt. Min stolthet vill kunna svara att det rinner av mig som vatten, för jag är gjord av teflon. Jag är av teflon för att du inte ska kunna göra mig illa igen. Men så hör jag honom dra ännu ett skälvande andetag och jag vet att han gråter därborta i ödemarken.
Jag måste sova så jag lägger på och fyllesomnar, trött som jag är.
Vaknar morgonen därpå av telefonen och en orolig röst i örat. Vad jag har gjort? Fyllesovit. Varför jag inte svarat i telefon? för att jag sovit. Jag har tydligen pratat om att göra nåt dumt under natten. Inser att jag har ett 30tal missade samtal både på mobilen och hemtelefonen. Jag är dum i huvudet.

Lördagnatt. Mobilen börjar ringa vid 02.11. Jag svarar inte. När jag väl svarar är jag på hemväg och klockan är närmare tre än två. Han är orolig. Jag är mest full och trött.
"Jag älskar dig" säger han. Jag vet fortfarande inte vad jag ska göra med det. Jag är trött. Två dagars hårt festande har tagit ut sin rätt. Jag vill fortfarande kunna säga att det inte betyder något. En del av mig vill göra honom illa. En del av mig vill göra honom illa så han kan förstå vilket helvete han utsatt mig för. Jag kan inte.

Sover så länge jag kan. Är bakfull och trött, sliten och känner mig gammal och vimmelkantig. Kan ändå inte sova på kvällen. Spelar en stund, pratar sporadiskt i mobilen. Hörs av en stund vid 1-tiden, han lägger på med orden "vi hörs om snart". Får sms ett tag senare "tar en timme typ, vi hörs då. puss". Det går en timme. Det går två timme. Det går tre timme och jag ger upp och går och lägger mig. Skickar "lång timme. puss".
Han ringer upp. Säger att det blev krångel på jobbet, pratar en stund, frågar vad jag gör. jag har precis gått och lagt mig.
Jack vaknar till liv och springer till fönstret för att titta ut. klockan är fyra på morgonen. Ser baklyktan på en bil lysa in i taket i mitt sovrum. Kliver upp och kikar ut på vad det är Jack förstått som inte jag insett.
Det är han. Som åkt hem tidigare än han skulle, sträckkört för att komma hem och överraska mig. Jag smälter.
Vi pratar, ser på film, pratar mera, har sex, pratar en stund, sover tätt ihop. Går en promenad med hundarna, går ut och käkar, tar vara på den tid vi har ihop, den är snart över igen.

Han håller mig tätt intill, låter mig krypa ihop hos honom, pratar en stund med Jack. Låter Phoenix åma in sin enorma isbjörnsskalle mot hans bröst. Han stryker mig över ryggen när vi passerar varandra, han kysser mitt hår när jag kurar ihop mig nära honom, han tillbringar mer tid hos mig än hemma, han ringer mig så fort han har en stund över. Lyssnar på vad jag har att säga, öppnar en ny nivå av sig själv.

"Jag älskar dig" säger han. Att tre ord ska sitta så jävla långt inne.


Nr 90 Kleist till Er tjänst

jag är bakfull idag. Jag var hysteriskt full i fredags. Det var inte meningen. Meningen var att jag skulle glida över till Mattias för lite vin och struntprat. Och nog drack vi vin och pratade strunt alright.... Vid 1-tiden kom vi på att vi skulle ut på krogen, så det gjorde vi. Kom till Birgers vid halv två, hällde i oss några shots och ett gäng drinkar och rumlade hem vid stängning. eller.... Mattias ville ha pizza, så vi gick till Kebab House. Och där var jag tydligen flipperfull och tvärvände hem. Smart, Hml, smart!!

Igår var det den beryktade klänningfesten. Bästaste Hannah och Fia kom hit och klänningfestade med mig. Efter att ha hällt i oss tillräckligt mycket alkohol för att gå ut gled vi bort till Putte och fortsatte supandet. Hamnade på krogen (nähä!!)och drack alldeles för mycket i vanlig ordning. Jag och Hannah hamnade på en parkbänk efteråt, jag spydde lite grann och vi pratade mera strunt. Sen gick jag hem och sov.

Idag är jag bakfull.

Gud ge mig tålamod! BUMS!




har jag berättat att jag hatar mina grannar? eller snarare hela tillvaron med att ha folk runtomkring mig.

hatar att behöva möta folk i trappen när jag bakfull/magsjuk/förmiddagskoma masar mig ut med mina hundar. Trött på att ta hänsyn, trött på att känna lukten av gammal alkisgubbe i trappen när jag är på väg in eller ut. trött på att aldrig kunna slappna av. Trött på att bli väckt vid halv åtta på morgonen när jag för en gångs skull är ledig... trött på att behöva stanna och socialprata med allt och alla. trött på lappar i tvättstugan (det finns en anledning till att jag skaffade egen maskin)
trött på att bli utstirrad när jag är ute på balkongen. trött på att tysta mina hundar när de lessnat på springande i trappen, paret ovanför som slår ihjäl varandra, deras jävla unge som jag gång på gång får hämta i trappen och leda upp till lägenheten. Trött på snorungar och deras fester, att kliva runt ölburkar och fimpar på gården, att gräva i min hunds mun efter detsamma och trött på att hyran bara ökar och ingenting händer. fyfan.....

ge mig ett hus!!!! NU!!!!

blurk.... antar jag.

jyckot hittade hem. jag ringde polisen i tisdags och ägaren hade hämtat sin hund. ingen hittelön till mig. nåja, man kan inte få allt. jag kan ju retas med Hannah i alla fall.

apropå jyckon så kom våra nya täcken i tisdags (tror jag) alldeles jättegula och urfina. Pojkarna blev ursnygga och kommer synas på flera kilometers avstånd, minst. dyraste jag köpt i täckesväg, men helt klart värt det. Nästan så man längtar efter kyla och blåst så vi får inviga dem =). men bara nästan.

Jag drack två glas vin igår och somnade. var nog tur att vi senareprelade våran vinkväll, jag och lisen. Även om det hade varit kul att ses. Känns som hundra år sen.... och det hade varit nice med en vinkväll i mjukisbyxor. prata vin och dricka strunt. eller hur det nu var.

På lördag kommer dock finaste Hannahtjejen och leker tjej med mig. Vi har lurat Fia att det är fest så hon ska få vara kvinnligt smakråd. (Patrik hävdar att hon är mycket mer tjej än jag eller Hannah någonsin kommer att kunna bli, men det ska vi nog kunna ta ur henne) Klänningfest für alle!!! eller åtminstone för mig och Hannah! Man behöver ju en ursäkt för att få köpa kläder man aldrig kommer att använda. ;) Vi får väl se om vi tar oss ut på krogen i sånt också, eller om det blir jeans och t-shirt som vanligt.

Vinkade av Hege till Forsmark idag. tio dagar utan andetag i nacken höll jag på att skriva, men det är ju egentligen inte sant. Phoenix kommer krypa upp bakom mig i soffan när vi kommer hem sen, somna på min arm och på något underligt sätt knöla ned sin stora isbjörnsnäsa mot min hals och dra sina enorma timmerstockar. Som jag älskar den hunden....

Däremot tio dagar utan godnattpuss på skulderbladet, en arm att sova på och en hand på min höft. Blä. Fast tio dagar att komma ikapp med mig själv. jag ska sluta älta. jag har ett vackert liv. trots allt.

besök på Polisstation

Igår gled jag förbi Hannah i välgörenhet tror jag.

Hade precis slängt in mina hundar i bilen för att dra mot Ekensberg och enmilsrundan, då jag ser en vilsen hund på andra sidan gatan. Kollade åt båda hållen för att hitta någon ägare, men ingen syntes till. Bet mig således i läppen, satte mig ned och försökte locka till mig jycken. Hon ville inte komma, trots att jag hade värsta mumsgodiset i handen. Icke.
Fick en snilleblixt och lastade ur Phoenix, som kunde få hundens uppmärksamhet länge nog för att jag skulle kunna koppla främlingen.

Väl i koppel kunde jag kika närmre på henne. En liten tik, ganska reserverad men snäll. Ringde polisen som tyckte att vi skulle komma in. Träffade en snäll polisman som fick titta närmre på hunden. Chipmärkt var hon i alla fall, så alltså bör hon vara registrerad nånstans.

Lämnade min nya bekantskap på polisstationen efter att ha fått uppge mitt namn och telefonnummer och gav mig ut på promenad med mina tre favoritpojkar.

ord som gör ont

"men jag måste bara säga det..... Dina och Daniels hundar är de fulaste jag nånsin sett"

OUCH! Den kändes kan jag säga....

Säg vad ni vill om mig, men mina pojkar är felfria och världens vackraste.

jobbintervjuer

varför har jag aldrig hittat det här företaget?
 Jag hade klarat företagspolicyn i alla fall:
 

äventyrligt?

Jag är ju ganska snäll. Egentligen. Eftersom jag är så snäll så gick jag med på att ha en extrajycke ett tag när extrajyckens matte åkte utomlands. Nuff said. Strax upptäckte jag dock att Jack och Hope inte var någon vidare lyckad kombo att gå ut med ihop. Tänk livsfarlig mördarhund x2 när de drar igång sitt gafflande på ungefär allt. eller vafan, tänk x3, för de får garanterat med sig Phoenix också. Lovely.

Igår överdrev jag nog min snällhet, då jag gick med på att ha lilla fläckräkan hemma också. Eftersom jag är trött (och lite sjuk) så var jag en tuffing och la sele (thank God) på alla fyra hundarna och knallade ut. Det gick ju bra tills vi kom ut på gräsplanen och Phoenix gjorde allt för att få igång Laxi på lite bus. För er som inte är bekanta med mina hundar så kan jag nämna att Phoenix lekinviter är ungefär så långt från försiktiga man kan komma (samt att hundfan väger en hel del). I samma ögonblick får Jack syn på nåt främmande långt  borta i horisonten och drar igång med sitt skällande. Givetvis får han med sig Hope. Så med två lekande hundar i ena handen och två skrikapor som fått syn på nåt fruktansvärt läskigt som måste skrämmas bort å det snaraste i andra handen står jag på gräsplan utanför huset. Och hoppas att ingen ser mig.

Var jag inte galna hundidioten innan så är jag det garanterat nu.....

slutkörd

jag är så TRÖTT!!!! fysiskt och mentalt helt slutkörd.

kroppen sa ifrån när jag kom hem efter jobbet imorse. flimrade för ögonen och så segnade jag ned på golvet i hallen.

Mentalt var det länge sen psyket sa ifrån. Jag sover all ledig tid jag kommer åt, när jag inte är ute med hundarna. Och fan vet om jag inte sover då också. Jag känner mig tråkigast i hela världen, men jag ORKAR verkligen ingenting. Vilket gör att jag har dåligt samvete för att jag är världens sämsta och så är hjulet igång igen.

Hämtade ut nya tabletter häromdagen och blev påmind om att jag kommer leva på medicinering typ resten av livet. Värdelöst. Inte ens en vanlig jävla vardag kan jag klara av. Fick mail från en kompis som behövde sovplats och jag vill ju så gärna kunna ställa upp, men det går verkligen inte. Ångest över att inte kunna ställa upp.
Borde träna med Phoenix men orkar inte rigga nåt eller är inte på humör för nåt annat än att sova. Ångest över att inte räcka till. Pratar med Fredrik men får inga vettiga svar. Ångest över att vara så frustrerad.

Det känns som att jag står på ett ställe och trampar, som att jag slår huvudet i väggen till jag blöder, som att jag skriker högt med mina lungors fulla kraft, men ändå är det ingen som reagerar.

Nu har jag fått gnälla en stund och WoW har patchat klart för den här gången. Jag ska in och flytta på min karaktär innan jag går och lägger mig. Idag har jag ju ändå varit vaken i nästan åtta timmar totalt. Yay för mig.

internet är fantastiskt

På en och samma natt kan jag avnjuta diverse recept, nyheter från hela världen och lite till, underliga formuleringar, massa olika ställen att köpa på, leta efter ett schysst täcke till min lilla frysloppa, hitta en hel del merch som jag tyvärr inte har råd med för att jag inte är rik, diverse fejkade självmordsfilmer, en mängd sjuka bilder på döda människor, nedbajsade löpare som springer Göteborgsvarvet, en dokumentär om Columbinemordet, en fejkad minnesfilm om Eric Harris från någon som utger sig vara hans exflickvän såhär tio år senare och konstigt nog ändå bara har bilder som publicerats i pressen.

Dessutom kan jag hitta obduktionsrapporter på mördare, spekulera över hur mycket medicinen Luvox/Zoloft påverkade Eric Harris, fundera över vad grupptryck kan göra med en människa, rysa över det faktum att jag ser två framtida massmördare skoja i samma cafeteria de har för avsikt att spränga några veckor senare.
Om jag inte är på det humöret kan jag alltid söka lite litteratur som jag ändå behöver läsa men är för snål för att köpa, forska i saker jag vill veta men inte orkar plugga om, testa min reaktionsförmåga, spela fåniga spel och kolla hur mycket jag vet om tonåringars sätt att prata. När jag diskuterat färdigt om huruvida det är rätt att låta gathundar som krossats av tåg fortsätta leva samt huruvida det är serviceinriktat tänk att inte plocka kunder där de är vill säga. Kolla en intervju med Jason Vorhees hos Antonio Hall och sen försöka hitta en frisyr jag kan leva med. Prata lite strunt med mina finaste och fundera över hur livet kan te sig ur ett annat perspektiv.

Sedan kan jag avsluta natten med att kolla lite WoW-filmer och lyssna på hårdrock som vanligt.

och då har jag inte ens nämnt all sinnessjuk porr jag kunnat se om jag hade velat

sanningar och lögner?

jag kanske är dum i huvudet men jag tröttnade på allt härjande om S och hävde ur mig att det finns vänner som gjort betydligt värre saker än så.... reaktionen lät inte vänta på sig..... missförstå mig rätt, men jag räddar hellre S som faktiskt hade rätt trevliga avsikter än... ja.... ni fattar..... anyway......

[21:18] hml:
förändrar det här nåt?

[21:26] .............:
hoppas inte det

[21:26] .............:
kramen

[21:27] hml:
jag var ledsen, full och kändes mig ungefär fulast och mest lurad i hela världen..... det var enkel och billig bekräftelse för en stund....

[21:28] .............:
fortfarande en så kallad kompis

[21:31] .............:
för mig känns det som ja inte har några kompisar längre

[21:32] hml:
du var ju snabb med att dra till fittslynan direkt efter att jag konfronterat dig så hur ledsen var du kan man ju fråga sig?

[21:34] .............:
du ska bara veta hur ledsen ja var/är.gick hem till acke den kvällen och satt och mådde piss.

[21:35] hml:
....och så hamnade du hemma hos henne igen den helgen?

[21:36] .............:
vilket fall som helstnu vet man vilka som är vänner i alla fall

[21:38] hml:
jag vill bara veta varför......

[21:39] .............:
som ja sa föruthoppas inte det.tycker ju faktiskt om dig ju

[21:39] hml:
detsamma

[21:40] hml:
men.....

[21:40] .............:
men vad?

[21:41] hml:
men du gjorde mig riktigt jävla illa..... vill bara att du ska veta det.....

[21:42] .............:
varför ja gjorde som ja gjorde?

[21:42] hml:
ja. varför?

[21:43] .............:
vet inte riktigtkändes vell som du vart otrogen mot mig

[21:43] hml:
eeeh.....VA?

[21:45] hml:
varför?

[21:46] .............:
tror dig

[21:47] hml:
varför sa du inget i så fall?

[21:47] hml:
varför lät du mig genomgå hela den här helvetessommaren?

[21:48] .............:
vad skulle ja ha sagt?

[21:49] hml:
vad som helst som inte innebar att gå hem med det där fula jävla ludret och sen ljuga mig rätt upp i ansiktet när jag redan fått veta sanningen

[21:50] .............:
visst inte bara vad ju skulle säga

[21:50] hml:
...så då var det enklare att gå hem och sätta på henne istället?

[21:50] .............:
vill ja vell inte påstå

[21:51] hml:
men varför, Fredrik.....?

[21:52] .............:
ja vet inte

[21:53] .............:
ja vet att ja tycker om digrätt så mycket faktiskt

[21:54] hml:
jo du säger det....

[21:54] hml:
så meningen är att vi ska lalla fram och tillbaka i alla tiders evighet? inte tillsammans, inte isär.....

[21:54] .............:
nä det är inte min mening i alla fall

[21:55] hml:
vad är meningen då?

[21:57] hml:
att vi ska lalla fram tills du träffar nån? eller vad? för just nu känns det så...


[22:04] .............:
okejmen så är det inte

[22:04] hml:
hur är det då?

[22:05] .............:
ja tycker om dig

[22:06] hml:
jo jag vet.... men just i det här fallet är det inget svar

[22:07] .............:
jaja tycker om dig

[22:07] hml:
jo jag tycker om dig också....

[22:08] hml:
men jag vet inte hur intresserad jag är av att riskera att bli lurad eller slösa bort tid igen....

[22:09] hml:
det gjorde tillräckligt ont förra gången

[22:10] .............:
ja har inte heller någon lust att slösa tid

[22:11] hml:
så vad gör vi?

[22:12] .............:
tar det lungt en liten stund till

[22:12] hml:
hur länge? en månad? ett år? tre år? ett decennium?

[22:15] .............:
kan inte ge en exakt tidmen inte 1år, 3år eller ett decenium i alla fall

[22:15] hml:
jaha.... och när du har tagit det lugnt färdigt då?

[22:17] .............:
då kan det bli något jätte bra


-----

jag vet faktiskt inte vad jag ska tro......
en del av mig skriker att det här är för svårt, ge upp, lämna skeppet innan det är försent.....  Det är den delen av mig som levt rövare hela sommaren. det är den delen av mig som gjort allt det jag gjort för att psyka honom. Eller för att psyka mig själv. Jag vet inte. självdestruktivitet är svårt.
en annan del av mig är den som smälter i hans närhet, den som inser hur bra mitt huvud ligger på hans arm, den som vet hur bra jag sover i hans famn, den som vet hur mycket jag saknar hans läppar mot min skuldra och en viskning i mitt öra sekunderna innan jag är förlorad i drömlandet....  den delen som vet att så länge jag haft honom vid min sida har jag aldrig vaknat skrikande..... det är den delen som gjorde det allra dummaste den här sommaren.....

Självdestruktivitet är svårt som sagt...... det värsta är att i många ögonblick (inte alla) var det han som höll mig ifrån att vara den idiot som jag varit så länge....

Jag vet att det är många som tycker att det som hänt är rätt åt mig, att jag äntligen fått vad jag förtjänat efter alla år.  det är mycket möjligt att det är så. det är mycket möjligt att det var på tiden att jag fick en redig snyting som knockade mig ordentligt. (vilket det ju också höll på att göra på riktigt......  mina närmaste vet....)

Fan Fredrik...... varför gör du såhär mot mig? Just när jag är beredd att slita sönder den allra sista länken så är du där.... du vet så väl att det bara är du som kan få mig att känna mig såhär..... eller vet du inte det?

jag var så nära.....

du

I want to trust in

the things you told me

If I should falter

your heart would hold me

If I should fall

your love would enfold me in you


But not even you

can stop this rain

Not even you

can bring the light of day

I don't know who I'm supposed to be

But I'll brake through

if I know you're waiting for me


Testar

Det ska tydligen gå att göra sånt här på mobilen också nu. Jag testar! Varför kan inte min telefon stava till mobilen för övrigt? Och hur ofta används ordet mobileo? Funkar det här nu då? Jag är fortfarande sjuk för övrigt. Asjobbigt. Puss

förkylt

Det här måste vara ett dåligt tecken. Jag vaknade upp genomförkyld, snorig och äcklig imorse. Vad betyder det?

Igår var jag hundvakt åt en liten räka. Eller ptja.... "vakt" är väl en överdrift, han gör ju inte direkt mycket väsen av sig, det lilla kräket. Han gick och la sig en stund i soffan, vi var ute en sväng och lekte och sen blev han hämtad och jag kunde ägna mig på fulltid åt WoW.

Hade en ambition att försöka leta rätt på min lägenhet igår, men det blev liksom aldrig av. Jag har försummat hemmet sista tiden, det blir väl lätt så när man bara är hemma och vänder. Förra veckan var jag hemma sent varje kväll, trött som fan av alla nya intryck och ville bara sova. Det är lite halvsvårt att engagera sig när det enda man ser bortsett från skolan är interiören i bilen och insidan av sina egna ögonlock. I eftermiddag...kanske.

Det blev WoW som sagt igår, snart ny level igen och sen läggdags vid halv tio-tiden. Jag kan skryta med att jag fick skeda mellan stans två snyggaste killar och det är det väl inte alltför många som är välsignade med. Sen att man ligger som i ett skruvstäd med Jack ihopkurad i svanken och Phoenix tjockskalle intryckt under hakan efter ett tag är som en bonus man får ta antar jag. Hursomhelst så slapp vi ju trängas med nån mer.

och så vaknar jag och mår som ett gammalt ägg. fyfan..... man får fan aldrig vara nöjd.

come clearity

satan vad skönt det är när man kommer till insikt.

jag gick ut igår och hade ingen aning om vad jag ville. Sen när jag vaknade imorse var allt glasklart. Nu vet jag hur jag vill ha det.

det är rätt skönt när allting faller på plats.

dagens låt....

...som passar rätt bra in på min tillvaro just nu.....



Under your spell again
I can't say no to you
Crave my heart and it's bleeding in your hand
I can't say no to you

Shouldn't let you torture me so sweetly
Now I can't let go of this dream
I can't breathe but I feel

Good enough
I feel good enough for you

Drink up sweet decadence
I can't say no to you
And I've completely lost myself and I don't mind
I can't say no to you

Shouldn't let you conquer me completely
Now I can't let go of this dream
Can't believe that I feel

Good enough
I feel good enough
It's been such a long time coming, but I feel good

And I'm still waiting for the rain to fall
Pour real life down on me
'Cause I can't hold on to anything this
Good enough
Am I good enough
For you to love me too?

So take care what you ask of me
'Cause I can't say no



varför måste du göra det så svårt?

ettakluttare!!

Jag har börjat skolan igen!! vem kunde tro nåt sånt??
men mer om det senare.

söndagen löste sig faktiskt rätt bra ändå, trots att det inte blev som jag tänkt mig.
det är ganska tröttsamt att inte veta vad man vill faktiskt. Det hade varit betydligt enklare om S hade varit en skitkille, men nu är det ju inte så. det hade också varit betydligt enklare om inte typ alla jag känner varit emot en eventuell reunion, men jag förstår dem också. de hade inte direkt kul i somras, med att sopa ihop spillrorna av mig och försöka bygga en ny Neisti. jag får fundera mer på det där. det är bara jag som kan avgöra och det är det som är läskigt. Samtidigt vill jag inte förstöra nåt.

var helt ledig på måndagen, för första gången sen...typ aldrig. sov länge, tog det lugnt och gjorde inte speciellt mycket. lekte privatchaufför ett tag, men det var också allt. Köpte på mig lite material till tisdagen.

Avslutade dagen med en film som jag hann somna ifrån (såklart).

Tisdagen vaknade jag trött och sävlig, men full av förväntan. Kom ut till bilen i skaplig tid efter en promenad med hundarna. Drog mot Stockholm och lyckades förstås köra fel, men det löste sig ändå efter lite guidning. Insåg efter att vi gått igenom schemat att det enda jag kommer göra ett år framöver ungefär är att läsa, leva och andas hund. Fan vad trött jag kommer vara på hundböcker....

Dagen gick fort och plötsligt var det dags att åka hem igen. Trötta, men nöjda hundar och en mycket trött matte satte sig således i bilen för hemfärd. Stannade på Ekeby för stallmöte vid 19-tiden och var inte hemma förrän vid halv tio-tiden. Fick i mig lite kladdkaka innan jag tvärsomnade. Skönt!!

Blev samma styrning idag, fast utan att köra fel (wiiiiiiiiiiiii). Idag mer praktiskt, då det kom ett gäng valpar som vi fick ha som försöksobjekt. Valpar gör sällan som man vill, men det var en trevlig upplevelse och nalle var en riktigt charmig en.
Även idag flög bara förbi och efter ett besök på McD fick jag matsällskap och kom hem vid 20-tiden. Nu ska jag gå igenom mina anteckningar en gång innan det är dags att sova. Imorgon är en ny dag i skolan igen innan det är dags för ett nattpass. Sen får jag äntligen SOOOOVA innan det är dags för en eventuell dejt.

RSS 2.0