fan

Igår jobbade jag över. det gjorde jag eftersom jag och valpjäveln ska på kurs och få lite allmänt hyfs idag så jag kan få sluta tidigare. Jag är inte helt hundra på att det är möjligt när det gäller honom, ännu mindre mig själv. Vi får väl se.

Blev en lugn dag efter jobbet igår. Jag kom hem, gick en vända med djuren, pysslade med mina växter (jag har för övrigt fått veta att växthus är mera vuxenpoäng än bakmaskin, men vafan) och väntade på att Fredrik skulle pallra sig hem från sitt ex... Övervägde att ringa honom (hade ringt en gång från jobbet och då var han redan där) men tänkte att vafan han får väl vara där då. Ibland är man inte så frisk. Vi hade pratat om att för en gångs skull göra nåt, se en film, käka nåt osv. Jo tjena.
När vi hördes av lite senare (dra på trissor, både sms OCH telefonsamtal) så skulle sällskapet spela poker och hade redan bestämt att jag skulle vara med. Jag tog en dusch, åkte via mamma och Andreas bort till Oxbacken och.... letade fram ett kök. Hann aldrig bli nån poker för mig, jag var trött som ett horhus och drog hem strax efter 21 efter några timmars tryckt tystnad.

Jag blir så jävla trött på mig själv i såna situationer. Alla andra pratar och har så jäkla nice, och där sitter jag och vet inte vad jag ska säga. Man ger ju inget vidare första intryck och folk lär ju tro man är värsta frollot. Satan vad jag önskar att jag bara kunde vara normal och inte så sjukt jäkla rädd för allt och alla. Blir inte bättre av att alla andra känner varandra och går waaaay back och där sitter man som... ja ni fattar. Önskar bara att jag också kunde vara lättsam och lättpratad och....tja....enkel.... Men neeeeeeeej vi ska vara RÄDDA för människor. det verkar normalt och friskt.

Jävla psykhuvud....

Phoenix väckte mig vid halv två inatt. Vad det är roligt att ha hund. Man får ändå vara glad att han väcker mig numera. Var bara att pallra sig ut. Släpade med mig en sömnmosig Jack också, när vi ändå var ute.
NATURLIGTVIS försov jag mig imorse också och kom hit prick 6.

det är inte min dag idag, det är tydligt det. Tur jag får gå hem snart.

Ponny?

Igår tog jag med mig Andreas och Jocke till Onoff för lite shopping spree. Pengarna bränner i plånboken och jag behövde få köpa dyra saker. Eller nåt. Efter att ha klarat mig igenom djungeln med TV, MP3, bilstereo, laptops osv så fann jag mig på väg hem med en ny......dammsugare..... Jag börjar bli gammal.

Vi plockade upp Jenny och drog för att käka. Eftersom ingen annan hade några förslag utom Andreas som snabbt blev nedröstad så blev det Maxmål igår igen. Å vad synd. Tyvärr så spelades det underlig schlager som får det att krypa i kroppen på mig på Max, så jag förflyttade mina kamrater och Jocke kom med den briljanta idén att vi skulle fortsätta till Huldas för en kaffe och lite allmänt fika. Var ju kanonväder igår så vi kunde till och med sitta ute i solen.

Andreas valde att lämna oss för att hämta sin cykel och Jenny knallade hem, men Jocke lyckades jag lura med i bilen igen. haha. Tyvärr bara bort till honom, men ändå.
Andreas kom förbi hos mig på vägen hem och lekte en stund med Jack, så hundarna var nöjda och trötta på kvällen och sov medan jag kunde slösurfa en stund.

Hittade ett onlinespel med hästar som fick underhålla mig en stund. Riktigt kul, även om jag nog tycker att det var aningen för svårt för sin målgrupp.

Blev sent igår igen och idag ska jag jobba över dessutom. det är svårt att sova utan varma andetag i nacken och jag saknar honom så fruktansvärt när han inte är i närheten.


löning idag

Idag kommer pengar till mig. det är väldigt bra, för jag är extremt fattig (som vanligt i slutet av månaden).

Jag har inte speciellt mycket räkningar så om allting vill sig väl kommer jag kanske att börja gå plus minus noll. det har varit lite för mycket lyx och flärd och lite för lite snabbmakaroner sista månaderna. Men men....

Igår fick jag hem massa nya fröer, så nu är min nya passion aningens utökad. Var hemma hos mamma och stal krukor när jag hämtade sommardäcken också så nu kan jag plantera hur mycket som helst hemma. Fan så fint. Vad jag ska göra när allt växt klart och jag har massa blomkål på balkongen vet jag dock inte riktigt. Får väl käka grönsaker i sommar. Billigt blir det ju i alla fall i så fall. Nåväl.

Har inte kunnit sova inatt, så jag har roat mig med att jämföra olika sorters hundfoder och försöka komma på vad det egentligen är jag är ute efter. Helst ska det ju funka på båda hundarna så småningom, när Phoenix är färdigväxt. Samtidigt har Jack lätt för att lägga på sig så..... kort sagt så fortsätter jakten på det ultimata fodret.

Var med Freddrik på Open i onsdags. Jag hade iofs redan hört all information tidigare, men det var väl spännande ändå. Jag är fortfarande en aning skeptisk, men ska låta det sjunka in ett tag till så får vi se sen.

Phoenix följde med mig till hamnen igår och åt glass med en gammal kompis jag inte sett på länge. Valpskallen skötte sig hyfsat för att vara valp och jag fick tre olika sorters glass och lite sällskap. Trevligt!

Idag är jag på jobbet, tro det eller ej. Har krånglat i helgen så jag och valpjäveln kommer iväg på kurs på söndag.

Och idag kommer Andreas och leker med Jack.

men om du vill vända dig om....

Idag har jag haft en bra dag. Väckt av ett bra telefonsamtal imorse, slöat på soffan med hundarna, blivit uppringd en gång till på ett trevligt sätt, lekt med Salli i Oxelösund, fått pizza och ett trevligt telefonsamtal på kvällen.
Salli får tillbaka sjukt mycket pengar på skatten, så vi har haft en kul dag båda två.

Ganska produktiv dag om man tänker på det. och ljuset i tunneln kommer bara närmre och närmre. Hoppas nu bara att det inte är ett tåg.

Imorgon ska jag och Freddrik på väckelsemöte. Jag har alltid velat tala i tungor.

ett steg framåt och ett till....

Andreas hörde ångestskriken och ryckte ut med VISAkortet. Idag är det lite lättare att andas. Jag fick mat också, så nu är jag nästan nöjd,

Var på Örstigsnäs igår med tjejerna och alla hundar. Jack badade och hämtade alla pinnar i hela världen ungefär. Phoenix utrustad med långlina sprang mest runt i leran och var mer svart än vit när vi knallade hemåt. TVå trötta hundar och en trött matte fick sig varsin dusch efteråt.

Världens finaste har sovit tätt tätt intill mig inatt. Vad jag har saknat hans andetag i min nacke.

Blev väckt av ett telefonsamtal från ett annat land. Ett steg på vägen bort.


Idag är världen lite ljusare.

och så blir det svart

Patrik frågade mig ikväll om det är på väg nedåt igen.

Han känner mig alldeles för väl.

Det är konstigt att man kan ha ångest för att gå tillbaka till jobbet innan man ens gått gå därifrån.

På fredag får jag pengar så jag kan hämta ut nya Zoloft. Efter det ska jag börja andas igen. Stötvis

Jag ska gå hel ur det här

hallelujah och hundtripp

igår var vi på besök hos Katta igen. Den här gången hade vi hela hundskaran med oss och hade lämnat Daniel hemma. Han kan ju ändå inte bete sig, så det var liksom villkoret för vårt besök. ;)  Skämt åsido. Hursomhelst så var det kul som sist och hundarna hade fest och lajade runt i hagen. Vissa lajade lite för hårt för sitt eget bästa, så nu har min pellefantvalp ett hål i sidan. Men han är söt ändå
image68

Hann med ett mimdre trevligt samtal med min chef igen. det är lustigt hur saker nåt honom på de alolra mest häpnadsväckande sätt, och dessutom hinner ändra skepnad en miljard gånger på vägen. Så ursäkta mig att jag inte är världens mest sociala människa och har lätt för att prata med folk. Ursäkta för det. *tar på sig lekledaruniformen och öppnar ams.se*

Jag skulle jobba natt så efter hemkomst och en stundsmatlagning (lax med hemodlad ruccola, jag tackar jag!) lämnade jag mina älskade små troll hemma hos Daniel. De ska vara där i natt också, under Hannahs trygga omvårdnad. Känns lite sådär att lämna henne med sju hundar, men men....

Nattjobbet inatt gick helt ok, var stendött från att jag kom till att jag gick. Lyckades få liv i hundvakten så jag kunde hämta mina djur på morgonen. Klampade in bland skällande djur och väckte en morgonrufsig Hannah i dubbelsängen jämte Daniel. Så söta så ;)

Jag har sovit till 16, det var väldigt skönt. tror jag behövde få en stunds sammanhängande sömn för en gångs skull. Att man ligger inklämd mellan en snarkade pellefantvalp och världens vackraste hund gör ju inte saken sämre. Även om jag kanske hellre haft någon mindre hårig att kramas med..... Kanske skulle krypit ned med Hannah och Daniel i morse istället.

Nu håller jag på med kvällens matlåda innan jag ska släpa ut mina jyckar och gå elljusspåret med hundvakterna. Eller...ja... Daniel och hundvakten blir det ju.

Avslutar med världens vackraste:
image70

man får inte göra så!!!

image67
foto: Jocke Berglund

För några år sedan var jag nere i koncentrationslägren i Polen och Tyskland. Jag besökte Auschwitz 1 &2, Sachsenhausen samt Ravensbrück. När jag vandrade runt bland de ruiner som var minnesplats för hundratusentals människors lidande kom hjälplösheten och maktlösheten över mig. En enda tanke sammanfattade hela upplevelsen; Man får inte göra så!!!

Igår visades polisens presskonferens efter att Englas mördare erkänt vad han gjort. Kvällstidningarnas hemsidor uppdateras med rasande fart och jag har följt hela händelseförloppet på nätet. En tioårig flicka har bragts om livet. Jag kan inte sätta mig in i den mardröm hennes anhöriga nu känner, det fruktansvärda de har framför sig, vetskapen om att leva ett helt liv utan sin älskade lilla flicka.
Samme man som mördat Engla har också erkänt mordet på 31åriga Pernilla. Även hennes anhöriga har ett stor sorgearbete framför sig. Alla sår har rivits upp. Jag vet inte hur man går vidare efter en sådan tragedi. Jag tror inte det är möjligt att bli den man var innan. Man får lära sig att bli en ny mamma, syster, bror, far, vän.
Om det jag känner inför den man som dödat Engla och Pernilla är avsky och förakt, vad rör sig då i huvudet på de människor som haft en relation till dessa två?

Jag har inga egna barn. Däremot kom mitt förhållande med en helt underbar bonusgrabb som nu har fyllt 12år. Blotta tanken på att någonting skulle hända honom gör ont. Att försöka tänka sig in i att han en dag inte skulle komma hem vill jag inte ens göra. Och tanken att någon skulle göra honom illa gör mig vansinnig.
Samma känsla som kom över mig i Ravensbrück är nu tillbaka när jag ser nyhetssändningarna om Engla.

Man får inte göra så!!


en veckas förnedring....

Igår var det dags. Jag hade fått lite inside information så jag visste ungefär vilken tid det skulle ske. Klockan 13 ringde det på dörren och utanför stod Lisen av alla människor. Det trodde jag inte att de skulle hitta henne, men jäklar....
Utanför väntade Andreas, Maria, Hannah (med sina 3 hundar), Daniel, Putte och Freddrik med Taxi59. Jag och Phoenix lastade in oss och drog på äventyr. Efter en bits åktur på motorvägen hamnade vi på lite mindre vägar runt Järna tror jag och vimsade runt tills vi kom till målet. Jag som inte hade en aning började bli lite smånervös...

Väl framme och ute ur bilen visade det sig att mina knasiga vänner tyckte att jag skulle skärmflyga.

Träffade Ola, killen som skulle bli min partner in crime uppe i luften.  Efter lite fixande med utrustning och så vidare och lite instruktioner så var vi på väg. Man stiger rätt fort med en skärm så det tog inte lång tid förrän vi var högt högt upp i luften. Det är en ganska häftig känsla att bara glida runt där uppe och titta ned på allt. dessutom har man en helt otrolig utsikt. Stockholm syntes bra och Ola pekade ut Globen åt mig. Lite för disigt för att se Nyköping dock, men men.... Proportionerna blir helt snedvridna däruppe, man känner sig som en stor jätte som kan ta en bil mellan tummen och pekfingret och bara flytta på. Avståndet mellan vår bil och startplatsen som känts så långt att gå gick att måtta med min tumnagel. En väldigt häftig känsla. Jag hade kamera med mig men var så hänförd av allt jag såg att jag helt glömde bort att fota. Lite tråkigt.
En häftig upplevelse som jag gärna gör om vid tillfälle.

Efter att ha tackat Ola begav vi oss hemåt, vissa av oss med ett lite större leende i ansiktet än andra. Jag och Andreas åkte hem till mig och gick ut med hundarna en sväng. Jag fick även min present då - ett alldeles eget PS2!!!!! hurra!!!! Tack snälla alla!!!

Efter att jag och Andreas delat broderligt på en fryspizza kom Maria och plockade upp oss inför nästa äventyr. Denna tripp visade sig gå mot Oxelösund. Efter att ha plockat upp Jonas på vägen ankom vi till Femöre Marina, där grillning, bastu och bad väntade. Madde mötte oss vid Femöre och efter att alla ha anlänt och dessutom Salli tillkommit till vår trupp så började vi grilla och dricka mera öl. Efter maten drog bastun igång och det blev bastubadande och bad i iskallt vatten (utomhus). Vis 20-tiden dök även Jocke upp och anslöt sig till oss. Det är bra, för han är min favorit.

Alla utom Fredrik och Jocke var i vattnet åtminstone en gång, trots mina och Jonas förmaningar om säkerheten framför allt.
Vid halv tio-tiden började vi plocka ihop oss och gick i samlad trupp för att möta upp två taxibilar. Innan dess hann Salli med att väcka en övernattande farbror i en stuga, vars tak vi tog skydd för regnet under.

Jag fick mig en promenad från viadukten och hem, eftersom någon mådde lite för dåligt för att fortsätta åka taxi. Kom hem blöt och aningens frusen till nyrastade hundar och tre pers i min lya. Bytte om, sminkade mig och fixade håret och sen drog jag och Salli ut på krogen. Ett visst bortfall blev det strax innan där, då det verkade som att tycke uppstod på två av mina vänner.

Väl utanför Birgers visade det sig att våra kloka vänner redan kollat upp så att det inte skulle vara något problem för Salli att komma in, eftersom det är 23årsgräns. jag fick till och emd ett grattis av vakten innan vi äntrade arenan.

Hann springa runt lite, dansa och prata med en del bekantingar innan hemgång. Då hade vi dessutom lyckats få en snubbe utslängd från stället. Som tur var stod en vakt väldigt lägligt nära när någon började bråka med mig och Andreas. Vad folk nu kan tänkas få ut av det.

Jag fick sällskap hem av Jonas och Andreas, värmde lite köttbullar som jag och Jack delade på i soffan innan jag slocknade i sängen.

Idag är jag bakfull, men har ändå lyckats med att få med mig Phoenix på valpkurs, varit en sväng på Gumsbacken samt fått ett maxmål. Nu är det nästan så att det är tillåtet att gå och lägga sig va?

Tack snälla ni som lagt ned tid och planering på att fixa en bra dag för mig. Ni är underbara allihopa och jag är så glad att jag har er.

ridå



Jag visste egentligen att det skulle komma. det har varit lite för mycket sista tiden. Känsla upp, känsla ned, molnen och allt var tiptop. Det är alltid då det kommer tillbaka. Självklart ska det gå åt helvete. Jag som mådde så jävla bra.
Jag fyllde 25 igår. Födelsedagar sucks, för det är bara en milstolpe i att jag överlevt ännu ett år. Det här var den tredje födelsedagen jag upplevt utan min pappa. Och den andra jag inte firat. Folk har tittat konstigt på mig när jag nämt att jag tillbringat två nätter på jobbet övre min födelsedag. varför har jag inte tagit ledigt? En helt jävla vanlig tisdag? Hade jag varit ledig hade det dessutom varit svårare att komma på er ursäkt för att slippa träffa folk. Jag blev ju inte direkt mindre folkskygg och misstänksam av att få veta att den enda jag litat på har ljugit för mig hela mitt liv. Det är hårda ord, jag vet, men vad gör man?  Jag kanske kommer över det en dag, jag vet inte. Kan man komma över det över huvud taget?
Jag vet att jag ändå är lyckligt lottad, för jag fick uppleva hela min barn- och ungdomstid lyckligt ovetande om den mardröm min far levde i. Jag hann ändå bli vuxen innan sanningen kom ikapp honom och allt tog slut. Och mot alla odds så slapp jag vara den som hittade honom. Och ändå så gnager tanken i mig; OM. Tänk om jag stannat bilen, stängt av motorn och gått in istället den kvällen när jag såg honom kika ut bakom gardinen i köksfönstret. Tänk om vi satt oss vid köksbordet och fått prata, även om det varit sista gången. Och om det inte gjort någon skillnad, tänk om jag inte skakat av mig den gnagande känslan av att någonting var fel när alla lampor var släckta och inget liv syntes i huset den där morgonen. Jag vet inte om jag kunnat ändra något annat än antalet timmar han legat där, men bara vetskapen om att jag bara ryckte på axlarna och skyndade vidare skaver i mig.

Det låter kanske hårt, men när pappa dog var det på sätt och vis som att förlora hela familjen. jag vet att jag har mamma och min bror kvar, men jag och Mikael har aldrig haft någon kontakt och mamma var nästan alltid en figur i periferin när jag växte upp. Det har alltid varit jag och pappa och utan honom var liksom ingenting viktigt längre.
Jag kanske inte ska gnälla, det finns folk som har det värre. Men det här är min mardröm.

Jag läste bloggen jag skrev i under den tiden pappa dog och lite framåt och bakåt. Jag fattar inte vad det står, jag fattar inte hur jag orkade sätta ord på något jag kände just då. Och jag fattar inte hur jag tog mig från A till B med tanke på att jag inte ens hade koll på om jag ätit, sovit, duschat. Allt det där ordnade Andreas så jag gjorde. Jag har ett vagt minne av att Freddrik ringde för att kolla läget med mig och frågade om jag ätit, sovit, varit utomhus, över huvud taget gjort något annat än att stirra i väggen. Efter en stund av mina osammanhängade svar bad han att få prata med Andreas istället. Han höll ihop hela min verklighet. Det gjorde de båda två. Mina två allra finaste. Vad skulel jag göra utan mina finaste? Så var det liksom... Jag behövde få något gjort och genast var Andreas där, stöttade, hjälpte till, fanns till hands. Någon som stod still när det stormade, en famn att somna i, en axel och gråta mot. Någon som bara orkade när inte jag gjorde det. Det måste varit skitjobbigt för honom, ändå är jag övertygad om att han skulle göra det igen. Jag är övertygad om att jag skulle göra det honom. Han är min allra bästa vän.

Jag monterade ihop mitt nya växthus igår och tänkte att här ska de bo, alla tomater, tills de är stora nog att flytta hem till pappa. det är fortfarande pappas domäner där ute i landet, fastän det är mamma som tar hand om det numera. Det förut så välorganiserade trädgårdslandet förfaller. Kanske är det därifrån min nyfunna hobby kommer? Jag vet inte.

Egentligen vet jag ju varför de här dalarna kommer.... Jag är på topp några dagar och sen går luften ur och då måste man landa nånstans. Ibland landar man jävligt hårt och ibland klarar man sig halvdant. Jag kan väl inte säga att jag är på botten, för det är långt ifrån sanningen. Jag håller mig faktiskt flytande och det är mer än jag trodde jag skulle klara.
Ser man tillbaka är det ett under att jag övre huvud taget tog mig hit.

jahaja

i födelsedagspresent fick jag ett växthus, filmen 1408, säsong 2 av Lost och en insektsdödarlampa.

och ett hundslagsmål.

Trötta, griniga killar rök ihop så det skrek om det. Jag hann inte ens se vad som hände, men nu har Phoenix fått sina första krigsskador i form av några småsår på benen och på svansen. Jack är det värre med. Han har ett öppet sår på nosen efter lillbrorsans tänder, och ett motsvarande hål på hakan. Jävla skit.

Tvättade rent och undersökte. det har gått genom skinnet men är inte så jättedjupt.

Ska kika på hur det ser ut imorrn, är han öm eller svullen får vi boka veterinärtid. Bitsår är inte speciellt skoj och det känns som att killen skulle behöva en antibiotikakur. Jävla skit.

Men vi tar nya tag, jobbar vidare på att strukturera ledarskapet och hålla rangen någorlunda i schack.

----

Jag har ju helt glömt att berätta att jag lurades av Salli och har nu stakat ut ännu en möjlig framtid. Nu ska det bara fixa sig ekonomiskt också, men det är ett senare problem. Allt löser sig.

Nu är det min sista natt och sen får jag vara ledig. Återstår att se om jag får hem den lilla vita imorrn bitti.

FÖDELSEDAGSAPA!!!!

Idag är det faktiskt min födelsedag. jag fyller hela 20 år (och några månader, men vem bryr sig om 60 ynka månader?)

Jag ska tydligen få paket av min bror också, dra på trissor!
Jag fick komma med önskemål, sa han så jag började genast fundera. Sen tråkade han till det med att det inte fick vara för stort eller för dyrt. Jag drog till med en ponny mest för att kolla nivån. En ponny var tydligen för stort. Och ett ps2 för dyrt... inte så generös trots allt. Vi lyckades enas om att han skulle bjucka på en munkjacka och det är ju inte det sämsta när det är en bror vi pratar om ;)

Grabbarna Grus aka Bröderna Bus är åtskilda inatt. Jack sover hos Hege, som han älskar ungefär hur mycket som helst. Vi var och köpte en pysselbok, kritor och en målarbok samt ett modellplan för Jacks veckopeng för att sysselsätta invalidot en stund. Jag vet inte om vi lyckades, vi får väl se när jag hämtar bushunden imorrn bitti.
Phoenix har fått en ny kompis i Freddrik, som lämnat täta rapporter. jag är inte alls orolig, mer än för det eventuella faktum att jag kanske inte får tillbaka min lilla tolva. Hans rosa fina sele (nylagad och allt, Tack Hege!!) rykte ju på en gång, för det var tydligen en homosexuell sele och det går ju inte att ha på en killhund. Att han har en tjejmatte var ett argument som inte funkade.... Och jag som tycker han är så fin i rosa....

För övrigt Freddrik, så tycker jag du ska kolla lite extra på den här, den här och den här länken. Inte aaaaaaaaalls en hint....

valpkurs del 2

Idag var jag och min lilla tolva på andra kurstillfället av vår valpkurs. Phoenix var på rejält bushumör och gjorde lekinviter till alla andra hundar, människor, kottar, löv och pinnar han hittade. Som en övning i att inte dra i kopplet fick vi bland annat trava runt och varje gång hunden drog skulle vi byta håll. Eftersom Phoenix var snurrig och busig kändes det som att vi inte gjorde annat än bytte håll, vilket resulterade i att vi båda nog var rätt snurriga i kolan när övningen var slut. Vi har mycket att jobba på han och jag.

Vi han hem så jag fick käka en snabbmåltid innan jobbet. Började 14 idag eftersom jag varit på kurs så det blir en kortdag idag. Roade mig med att leta merch och hittade faktiskt lite grejer jag kan tänka mig. för att summera det hela så kommer födelsedagsapan tidigt i år med presenter till Hml. Är fan värd att få unna mig lite prylar med tanke på hur fattigt jag levt sista månaderna. Dessutom ligger dollarn så lågt nu så det är löjligt.

Igår kom älsklingspojken på besök och kollade på The Mist och käkade pizza med mig. Fick somna tätt intill honom inatt, så nu är en orolig själ aningens lugnare.

I övrigt är nog inte mitt liv så mycket mera spännande mer tror jag. Plantorna plantar sig och frodas och växer och jag tror faktiskt att jag kommer överleva den här dagen också.

annars så....

....beställde jag precis underkläder för 2500 spänn. Grattis på 25årsdagen Humla!

bloggerwave

Jag fick ett erbjudande av bloggerwave, som erbjuder cash till Svenska bloggers. Eftersom jag är pank och saknar moral så tog jag givetvis chansen. Nu är Bloggerwave redo för flere svenska bloggers. Bloggerwave är en ny möjlighet för bloggers at tjäne pengar på att rapportera om produkter, hemsidor, företag etc. Bloggerwave arbetar tätt/näre ihop med ledande företag över hela Europa och fortsätter med att söka efter spännande ämne/jobb, där du kan ge din ärlige åsikt. Konceptet är känt i USA där det har utvidget sig/expanderet sedan deras start 2005, och blir känt för dess kvalitet som "SEO" och också som ett alternativ till traditionell annonsering, "väggreklam" och bannerreklam.

http://www.bloggerwave.com/blog_ClickTrack.php?OpportunityId=53&BlogId=10425&LinkId=1">Bloggerwave

Ingen aning om hur eller om det här kommer att funka men vafan

Phoenix? Fulix?

image65

Igår var jag ute och gick med min vän Patrik, mina två tolvor och hans mammas Wilma. Gjorde ett försök att komma ut på piren, men det tyckte Wilma var alldeles för otäckt så det blev en sväng på hamnpromenaden istället. Jack uppförde sig som den väluppfostrade hund han kan vara och gick som en dröm jämte mig medan lillebror flaxade runt som..... ptja.... en valp..... Tills det kom en cyklist som Jack tyckte att han skulle skälla på. Satan.... nåja.
Det var en skön promenad i alla fall och vi fick sova hela natten sen. jag har nog aldrig varit så trött tror jag.
Saknar fortfarande Fredrik men han kommer väl förhoppningsvis att bli bättre snart. hoppas jag.

trött

Det är förmiddagspass idag igen. I vanliga fall brukar jag slockna vid 20-tiden senast när jag jobbar förmiddagar. Jag är inte så bra på det här med mornar. det gick väl sådär igår och låg och vred och snurrade som en propeller till en bra bit efter midnatt. Sov oroligt och vaknade före alarmet. Jag saknar min finaste bredvid mig. det är inte samma sak utan honom. Hans lugna andetag mot min nacke, tyngden av hans arm över min höft. Doften av honom..... Det är verkligen inte samma sak utan honom. Igår hann vi träffas en kort stund i alla fall. Jag fick eskortera honom runt på ICA och Max ungefär. Han ser ut som en gammal stelopererad farbror (och det är han kanske också) efter sin operation så man har inte direkt nån nytta av honom. Men han är fin att titta på.

Jag pratade med min vän Patrik (aka jordgubsskexet) igår kväll också. Jag vet hur mycket jag värderar hans vänskap men jag hade ingen aning om hur han kände för mig. Sådant som var självklart för mig lät mycket vackrare när han sa det. Han sa så mycket fina saker om mig att jag tror jag fick något i ögat.

Imorgon behöver jag inte gå upp innan jag går och lägger mig så då kanske jag kan visa upp någon form av intelligens.

sex, lögner och videoband.... typ....

Det har varit en hård ledighet. I fredags ville folk ha ut mig på rockbaren. Jag öppnade en vinare, drack ett halvt glas vin och....tvärslocknade. Så var det med det. Jag hann dock med att lura Andreas att vara hundvakt under lördagen (man ska aldrig lova saker på fyllan... hehe) så jag och Hege kunde få en heldag för oss själva. Vi drog till Skärholmen och gick i affärer, käkade på Heron City och klev runt på IKEA. Jag fick en ny hallmöbel, vilket också innebar att jag fick ett nytt vardagsrumsbord. Flummigt? ja kanske, men ändå. Hade tänkt att se en film på Heron, men det fanns inget som var intressant så vi gled hem istället.

Började min kväll med att jaga förrymd valpjävel, då Phoenix stack ungefär det första han gjorde och rusade runt i folks trädgårdar och hade fest. Oerhört skoj. inte. Sen började Freddrik trakassera mig och ville tjata med mig ut på krogen. Jag lyckades övertala honom att glida över och drick aöl med mig en stund istället. var tänkt att Jörgen skulle komma också, men jag antar att han hittade nåt bättre att sysselsätta sig med. jag tror jag vet vad också. ;)

Jag och mina båda favoritkillar fick sålunda en kväll med öl och vin i soffan, en stunds struntprat hanns med också innan Freddrik blev rastlöös och gled ut på krogen. Då var jag full och trött så jag och Hege gick och la oss istället.

Jag vaknade bakfull så jag mest ville dö på söndagen, men pallrade mig ändå upp till Ekensberg med Phoenix, för att gå första tillfället på valpkursen. Lillkillen ska ju börja skolan nu!!  Tillbringade resten av dagen på soffan framför diverse TV-serier innan Hege kom och kramade på mig. Han är världens finaste....

Eftersom jag varit så galet duktig och vänt tillbaka dygnet direkt efter nattpassen så var måndagen en mindre besvikelse. Jag sov till 14. Inte coolt. Passade på att ringa och väcka Lisen så vi kunde ta den där fikan som vi pratat om i hundra år. Blev en vända på stan också och ny hårfärg till hml. Plockade upp Salli och Hope och drog med hundarna till rasthagen i Okle. Vi skulle hunnit med bolaget också, men Salli hade haft en massa underliga sexdrömmar så det hanns inte med (eller så var det så att jag glömde bort tiden när jag var på stan) fast eftersom jag känner i alla fall en riktig kille så fick vi öl ändå. Hurra.

Precis när vi var på väg tillbaka till Nyköping så ringde Hannah och var ungefär 5 minuter från stan. Alltså åkte jag Salli hem till mig, lastade ur hundarna, jag slängde mig i duschen medan Salli gick och mötte Hannah och 4 hundar. Jag hann bli rödhårig under tiden,men det känns rätt ok ändå. Efter att ha tryckt in 7 hundar i min lägenhet på 50 kvadrat så gjorde vi århundradets snyggaste pizzabeställning, skickade ut Hannah med Sallis pengar för att möta det stackars pizzabudet. (undrar vad han tyckt om vi släppt in honom, btw). Sen började fylleslaget. eller....ptja.... Ölspelande och drickande. Salli lärde mig heila och massa struntpratande hanns med. Dock skulle jag ge många pengar för att se minerna på de folk man hade kunnat möta i dagsljus när man är ute tre tjejer med 7 hundar och knallar.

Tjejerna lämnade vid 3-tiden, jag somnade nästan på en gång och har tillbringat dagen med att vara bakfull as hell. Nu har vi precis kommit hem från rasthagen och jag är värd en stund på soffan igen. Snart kommer min något sederade älsklingpojke att ringa och vilja åka hem från sjukan efter sin omfattande operation. Men nu lockar soffan på mig så det är säkrast att lägga sig en stund.

Imorgon börjar jag jobba igen. det är alltid lika spännade

RSS 2.0